Kannan är tillverkad av silver med ett handtag av rostfrittstål och gummi. I locket är det etsat en QR-kod med en länk till kannans egen hemsida. På hemsidan finns information om hur kannan är tillverkad, hur man ska hantera den, putstips, tips på teer och hur man bäst brygger te. Där finns förstås också länkar till andra relevanta sidor om te och tebryggning. Eventuellt kommer det också att finnas en lösenordsskyddad del bara för ägaren av kannan.
En blomma i knapphålet är en pin i form av en blomma med QR-kod. Det är först när man läser av QR-koden som man får se den riktiga blomman, eller är broschen den riktiga blomman? Nej, den riktiga blomman har för länge sedan vissnat ner. Jag har i ett projekt försökt att undersöka hur man kan koppla samman digital informationsteknologi med traditionellt silversmide.
För att kunna läsa av QR-koden krävs en ”smartphone” eller läsplatta med QR-läsare. Många telefoner är redan utrustade med QR-läsare, annars är det lätt att ladda ner. Jag kan tipsa om postens egen läsare, den är enkel att använda, gratis och funktionell. Det finns en mängd andra läsare att välja mellan, mer eller mindre avancerade. Prova gärna att läsa av bilderna på skärmen, till och med koden på kavajslaget är avläsbar.
Denna brosch är det första exemplet från ett projekt där jag undersöker hur man kan koppla konsthantverksföremål till modern informationsteknologi. Ända sedan 1700-talet har silverföremål varit märkta med ansvarsstämplar som lett till ett skriftligt register med uppgifter om tillverkaren. Stämpeln, tillsammans med kattfoten, var en garant för att föremålet var av hög kvalitet och innehöll den mängd ädelmetall som angavs. Sedan internets genomslag har vi vant oss vid att själva samla in information och framför allt värdera den. Med modern informationsteknologi kan mängden information ökas samtidigt som tillgängligheten underlättas.
I de gamla skåsystemet hölls många hemligheter om hantverket inom skået. Patentsystemet kom delvis till för att råda bot på detta. Teknik och ”hantverkshemligheter” skyddades under en begränsad tid av lagar, men blev sedan fritt tillgängliga. På så sätt fick fler tillgång till tekniken och kunde utveckla den. Opensourcesystemet, som kommer från mjukvarubranschen, låter användare från början vara med i utvecklingen av tekniken. Jag hoppas att även hantverket tar upp detta system. Följer man länken från QR-koden kommer man till en sida som i detalj beskriver hur broschen är tillverkad. Den som vill kan göra egna experiment med tekniken
Qr-koden, lätt avläsbar med moderna mobiltelefoner, leder till en hemsida om dess egen tillblivelse. Ladda ner en QR-kod läsare till din mobil (om du inte redan har en) och prova redan nu. Bilden ovan går att läsa av, annars kan du klicka här för att komma vidare.
Tips! Posten har en bra app för QR-avläsning, både för apple och android.
