Ringarna som jag tillverkat är gjorda a titan med ett spår av vitt guld runt om. De har en grov yta som kontrast till det blanka spåret av vitguld. Den grova ytan är utförd genom att med en mejsel hugga in korsande linjer i ytan. Herringen har inga stenar, i damringen är 3 vita diamanter infattade. I framtiden är det möjligt att infatta fler stenar om så önskas.
Fler vigselringar kan ses här.
Dessa förlovningsringar är tillverkade av titan med ett spår av oxiderat silver som löper runt ringens utsida. Herringen är utan sten och i damringen är en vit diamant infattad. Den grovt huggna ytan ger bra kontrast till den gnistrande stenen.
Fler vigselringar kan ses här.
Vigselringen av guld passar som en pusselbit i förlovningsringen som är tillverkad av titan. Både herringen och damringen går att dela på även om själva ”låsdelen” ser något annorlunda ut på de båda ringarna. I damringen är en 0,5 carat diamant infattad, i herringen är det en rak brygga som håller ihop halvorna. Stenarna kommer från gamla ringar som omarbetats. Eftersom diamanter är så hårda går det oftast att använda stenarna igen. Ett kul jobb som gav ett mycket fint resultat.
Fler vigselringar kan ses här.
Senast att lämna arbetsbänken! Titanringar med grov huggen yta, den ena med ett nedsänkt spår av rött guld.
Fler vigselringar kan ses här.
Idén till ringen startade med stenen. Kunden hade en gammal ring som hon tröttnat på men med en fin navettslipad diamant. Mina ringmodeller hade hon sett och uppskattat. Gick det att göra en kombination? Det gjorde det och resultatet är denna ring. Kul att återanvända material och ge det nytt liv i ny form. Fin ring!
Fler ringmodeller kan ses här.
Dessa annorlunda vigselringar är tillverkade av rött guld och damaskerat stål.
Damaskering eller mönstervällning som det också kallas är en urgammal metod att bearbeta och förädla stål till svärd- och knivblad. I damasksmide använder man sig av två eller flera stål med olika egenskaper. Genom att ”välla” samman exempelvis ett segt och ett hårt stål kan ett material skapas som både flexibelt och hårt nog att hålla en egg, utmärkt för skärande verktyg. Välla är en teknik som förenklat går att beskriva som att svetsa med hammare. En bieffekt, kan man säga, är att stålets struktur kan göras synlig genom olika behandlingar. Både de vikingatida smederna och de japanska svärdssmederna gjorde detta till en konstform. Oerhört vackra och intrikata mönster går att skapa för den som behärskar tekniken.
Stålet i dessa ringar är rostfria, syrafasta stål, och därför lämpliga som material i smycken. Det är tillverkat på ett mer modernt sätt men enligt samma princip som beskrivits ovan. Det är en svensk firma, Damasteel, som tillverkar det i Söderfors.
Fler vigselringar kan ses här.
Vida museum
I Den 18:e april, skärtorsdagen, öppnar en utställning av och med oss på Vida museum. I år är det 20 år sedan vi slog upp portarna på LOD. Vi kommer att uppmärksamma detta med utställningar och en bl.a. en bok under året. Först ut är Vida museum på Öland. Utställningen pågår till midsommar.
Mer information finns här – vida museum
Detta par vigselringar kom till i samarbete med kunderna. De gillade stilen på mina ringar men ville göra dem mer personliga. Att gravera kurbits mönster i titandelen var en idé som kom upp. Eftersom jag har ett gott samarbete med gravör Lisa Henrich trodde jag att det kunde bli riktigt bra. Och det blev det. Det fanns en koppling till dalarna.
Ringarna är tillverkade av titan och vitt guld med en diamant av ”olive green” färg.
Gravyren från baksidan av ringarna
Ett par kombinerade vigsel och förlovningsringar. Den vänstra ringen har ett band av platina som löper runt hela ringen. Bandet har en yta där hammarslagen syns tydligt. Den högra ringen har borstade ytor på både titan- och platinadelen. I platinaringen sitter en coffeediamant av relativt ljus kulört. De båda ringdelarna går att ta isär som pusselbitar.
På grund av att guld och palladiumpriset stigit och platinapriset legat något så när still den senaste tiden så är skillnaden i pris inte lika stor längre, men fortfarande är platina den ”dyraste” metallen. Det är också den tyngsta.
