Så här tillverkas en silverkanna

Under våren 2012 arbetade jag med den kanna som bildserien visar. Kannan är utförd i silver med ett handtag av plexiglas.

 

Beredning av silverplåten och uppmärkning. I bakgrunden skymtas modellen av hur den färdiga kannan ska se ut. Vissa ändringar kommer dock att ske under vägen.

 

Utsågning av kroppens delar ur 1 mm silverplåt.

 

Delarna för kropp, botten, lock och pip är utplacerade.

 

Kroppshalvorna efter första drivningen.

 

Andra drivningen.

 

Hamrarna som användes vid drivning och formning av silverplåten.

Efter fler drivningar börjar kannans kropp ta form.

 

Ytterligare drivningar och grov planering.

 

Formen börjar bli mer tydlig, men mer planering med lättare hammare behövs.

 

Planering av kroppen. Mallar av papp för att få rätt form och symmetri syns i bakgrunden.

 

Formhalvorna börjar bli färdiga för inpassning mot varandra.

 

Med planskivans hjälp, penna och ritsnål, förbereds lödningen som ska sammanfoga de båda halvorna.

 

Nu passar halvorna ihop.

 

Kannans kropp på lödbordet efter lödningen. Olikformade stenar används för att stötta under lödningen. Silvret antar en matt, ljusgrå ton efter uppvärmningen.

 

Inspektion av lödfogen efter att oxid och flussmedel avlägsnats i betbadet. Den matta vita ytan kallas kokhud och uppkommer i betbadet.

 

Uppmätning och uppriktning innan fler delar kan passas till kroppen.

 

Pipen böjs till och formas.

 

Innan pipen kan lödas till kannan måste ytan filas och slipas.

 

En noggrann inpassning av pipen mot kannans kropp krävs för att det ska gå att löda. Det latinska ordet för kropp, corpus, brukar användas för att beteckna allt silversmide som inte är smycken, ibland säger man silvercorpus. Åter igen är pennan ett bra hjälpmedel…

..men först måste ett hål tas upp. Med hjälp av en mängd borrhål tar jag ut öppningen för pipen.

Kannan på lödbordet med pipen pålödd.

Arbetet med locket har startat. Chanieret är pålött och en provisorisk motviktsom ska hålla locket i balans sitter på densamma.

En koll om det fungerar och det verkar det göra. När kannan tippas ska locket öppnas automatskt. I förgrunden ligger plåten som ska forma botten.

Botten är pålödd och renfilad. Bredvid kannan ligger motvikten i silver som ska ersätta den provisoriska stålkulan.

Så var det dags för handtaget. Markering görs med penna för var locket ska vara.

Ett uttag för locket görs på samma sätt som för pipen. Kanterna filas noggrant.

Biten som tagits ur kannan formas om för att passa och ge utrymme åt handtaget.

Fästen för handtaget har lötts på plats.

En första modell av handtaget provas för att känna hur kannan känns att hantera.

En modell som senare förkastas tillverkas av plexiglasskivor. Även locket kommer att genomgå viss förändring innan kannan är färdig.

Det nya handtaget är på plats, nu återstår puts och polering. locket ska också göras färdigt.

Efter en översyn markeras små repor och märken så att jag inte ska missa dem innan den slutliga vitkokningen görs. Då tas finsilvret fram ytan och ingen mer slipning kan göras.

Silverkannan är färdig!

Genom pipen både tömmer och fyller man kannan. För att underlätta påfyllning och rengöring så dras sprinten i chanieret (gångjärnet) ur och locket tas av.

Så går det till att göra en silverkanna.