Stämplar

Alla ädelmetallarbeten av guld och platina som väger mer än ett gram måste vara försedda med finhaltsstämpel och namnstämpel eller finhaltsstämpel och kontrollstämpel för att få säljas i Sverige.

Finhaltsstämpeln anger mängden ädelmetall i ett ädelmetallarbete. Namnstämpeln eller kontrollstämpeln garanterar den angivna finhalten. Kontrollstämpeln är en stämpel som kanske är mest känd som ”kattfoten”. För att få kallas äkta guld i Sverige måste en guldlegering innehålla minst 37,5% guld.

Vad det gäller arbeten av silver eller palladium finns inga sådana regler. Att stämpla silver eller palladium arbeten är frivilligt. Förutom namnstämpel och finhaltsstämpel kan ortsmärke och årsbeteckning stämplas. Dessa stämplar tillsammans kallas för ansvarsstämplar och sätts i den angivna ordningen. Sätts dessa fyra stämplar kan man utläsa vem som tillverkat föremålet, var det är tillverkat, hur hur hög halt ädelmetall föremålet har och när föremålet är tillverkat. Ibland tillkommer även vissa stämplar så som faksimil, den sätts då sist. En kontrollstämpel, ”kattfot”, sätts innan finhalten.

Namnstämpeln

Namnstämpeln är den stämpel som talar om vem som tillverkat föremålet. Stämpeln består av två eller fler versaler i en rektangulär sköld. Namnstämpeln måste vara godkänd och registrerad i namnstämpelsregistret för att få användas. För närvarande är det Swedac som sköter registret. Tillsammans med finhaltstämpel fungerar den som en ansvarsstämpel – tillverkaren ansvarar för att föremålet innehåller rätt mängd ädelmetall. Kattfoten har samma funktion som namnstämpeln att garantera ädelmetallinnehållet.

Innan 1988, var kattfotstämpeln (kontrollstämpeln) obligatorisk på alla ädelmetallarbeten. Statens Provningsanstalt testade om materialet uppfyllde kraven och satte stämplarna.

Ortsmärke

Ortstämpeln anger, som namnet skvallrar om, vilken ort som föremålet är stämplat i. Användandet av ortstämplar i Sverige sträcker sig ända tillbaka till 1400-talet. Vanligen är ortstämpeln en bokstav i en ram av olika geometrisk form. Länge var Stockholm ett undantag med sitt skyddshelgon Sankt Erik. På senare tid har det dykt upp många nya fantasifulla ortsstämplar ex. Hönös krabba. Undersök gärna registret för Ortsstämplar.

Finhaltstämpel

Tabellen ovan visar vilka halter de olika stämplarna står för. Av tradition anges guldhalten i Karat 24 karat är 100% rent guld. Nuförtiden förekommer även finhaltsangivelser för guld i tusendelar så som för övriga metaller. 18K blir då 750. För platina och palladium kan man sätta en extra stämpel för att tydliggöra vilket material det är. Stämplarna är Pt och Pd, de kemiska beteckningarna för respektive metall i det periodiska systemet.

Vad som får kallas guld har ändrats genom åren. För inte så många år sedan fick ingen legering under 18K kallas för guld. Det finns 18 K legeringar i de flesta guldfärger. Det finns inga stämplar för att avgöra vilka legeringsmetaller som ingår.

Årsbeteckning

Årsbeteckningen är den ansvarsstämpel som anger vilket år ett arbete är tillverkat. Från och med 1759 har man i Sverige haft en obruten serie årsbeteckningar. Innan 1759 hade man haft många olika system att angå tillverkningsår. Man började om från början, 1759 blev A. När hela alfabetet hade gåtts igenom (med undantag för J, W, Å, Ä och Ö) började man om från A, men lade till en 2:a eter bokstaven. I år (2019) har vi hunnit fram till V11.

Följ gärna länken till Ädelmetallkontrollen, där finns mer information om stämplar och regler kring ädelmetaller.

 

En uppdatering av silverstämplarna

På den här tekannan har jag etsat in en QR-kod. Koden är avläsbar med t.ex en mobiltelefon och leder till en hemsida där det finns en mängd information om kannan. Betydligt mer än vad som får plats i de traditionella stämplarna. Här är länken till kannans hemsida.