Av vigsel och förlovningsringar som inte längre var aktuella, skapade vi en ny ring med de gamla. Istället för att ta ut stenarna och smälta ner guldet, valde vi att behålla ringarna som de var men att utifrån dem skapa någonting som kändes nytt. Resultatet blev att jag lade till en mönstrad ring av roséguld och satte samman de tre ringarna med en insida också av roséguld.
Grovhuggna ringar i titan. Ett yttre av råfilad metall och en insida som är mjuk och sidenmatt polerad. Fina ringar!
Den 25 mars 2023 öppnar utställningen med mina nya föremål.
Kannor, ljusstakar och pennställ, det blir en serie föremål för bordets dekoration med funktion. Formerna är variationer av ett tema med raka linjer och radier. Formelement som upprepar sig i olika positioner, lite grand som alfabetets bokstäver. Tecken i plåt.
Utställningen äger rum på LOD, Norra Agnegatan 40 i Stockholm. Öppning 12-16 25 mars 2023. Utställningen stänger den 14 april 2023.
Ny utställning på gång. Håll utkik, mer information kommer.
Ringarnas mönster är filat för hand. Genom att låta filspåren mötas från olika håll och i olika vinkel skapas ett linjemönster i skärningspunkterna. En fin och levande yta, lite annorlunda vigselringar.
Vigselringar med ett filat mönster. Den stora ringen är av titan och den mindre av guld. Strukturen i ytan är filad för hand. Ett tidskrävande arbete, men som inte kan göras på något annat sätt egentligen. Alla ringarna får sitt eget, unika mönster.
Ring med djupt mönster. Strukturen är filad som en mängd fåror som korsar varandra i olika vinkel. En enkel ring som skulle passa som vigsel eller förlovningsring för den som vill ha något annorlunda.
Labbdiamanter, laboratorieodlade diamanter eller syntetiska diamanter. Det finns många namn för dessa stenar.
Syntetiska diamanter ska dock inte förväxlas med diamantimitationer. En syntetisk diamant har precis samma struktur och sammansättning som en naturligt bildad diamant. Diamantimitationer däremot är av ett annat material. Med andra, ofta liknande, egenskaper. Ett tränat öga brukar kunna se skillnad på dessa stenar och riktiga diamanter.
Tillverkningen av syntetiska diamanter startade redan på 1950-talet, men kvaliteten var aldrig så bra att de lämpade sig till smyckestenar. Stenarna kom till användning i industrin, i borrkronor och som slipmedel bl.a. Det var först på 2010-talet som kvaliteten blivit så bra att de kunde användas som smyckestenar. Idag är det svårt att se skillnad på en diamant skapad i naturen eller i laboratorium.
Inte särskilt mycket är de enkla svaret. Priset är lägre för syntetiska stenar, 20-30% lägre än priset för naturliga diamanter. Den naturliga har vuxit fram i jordskorpan under lång tid för miljontals år sedan, de syntetiska i labb på ett par veckor. Ur ett hållbarhetsperspektiv är troligen de syntetiska att föredra, även om processen kräver en hel del energi. Några konfliktstenar är det inte tal om och tillverkningsprocessen är transparent. De stora certifieringsinstituten GIA, IGI m.fl. certifierar labodlade diamanter på samma sätt som naturliga, men benämner dem förstås alltid som ”Lab-Grown”. Andrahandsvärdet på en syntetisk sten blir dock ofta lägre än på de naturliga.
Följ länken om du vill läsa mer om labodlade diamanter
Dragdocka är ett verktyg som används för att skapa profiler på tråd. Det är tyvärr ett verktyg som håller på att falla i glömska. De flesta verkstäder drar tråd i prefabricerade dragjärn, men med dem kan man inte skapa egna profiler. Dragdockan har sina begränsningar i jämförelse med dragjärnen, men dess enkelhet och flexibilitet gör det värt att påminna om. Nedan ska jag visa några bilder från tillverkningen av verktyget. Värt att säga är att dragdockan istället kan vara en ram för de två stålen som skapar profilen, då blir det ännu enklare att göra nya profiler. Västergötlands museum har en sådan i sina samlingar, följ gärna länken för att se bilder på hur den ser ut, dragdocka.
När man använder dragdockan så placerar man en tråd av lämplig dimension mellan profiljärnen i dragdockan. Tråden ska sticka ut åt båda hållen. Genom att dra åt skruvarna fås det tryck som behövs för att skapa profilen. Tråden dras sedan fram och tillbaka utan att tråden lämnar dragdockan. Mellan varje ny dragning dras skruvarna åt så att profilen blir djupare. Att smörja ordentligt är viktigt. Se filmen ovan för att se hur det går till. Filmen finns även på youtube.
